Såhär såg gårdagens uteritt ut på en karta, det vart ungefär 5 kilometer och stina var nästan lika spänd som en fiolsträng. Därför gick gårdagens ridpass till att försöka få Stina avspänd och ja, det gick bar helt okej så länge vi skrittae men så fort vi började trava vart hela hon lika oböjlig som en köttbulle. Men nån stans  kom en vändning så vart hon lite bättre så jag både kunde trava och galoppera (glad ryttare man vart då;)) efter det var jag ju såklart väldigt stolt över min prinsessa så då fick hon skritta på långa tyglar hem vilket märltes att hon tyckte va skönt :)

 

Nu ska jag gå ner till stallet för att ta ut hästarna! Så därför måste det här inlägget också få ett avslut haha,  jaa;)

 

// Hannah